För de flesta som är mitt i karriären är tid en högst begränsande faktor. Men med lite enkla knep går det ändå att hinna med det som ger äkta glädje.
Karriärsjobb och tillhörande karriärsliv brukar vara bra på att leverera två av de grundstenar forskningen säger ger livstillfredsställelse: prestation, dvs känslan av att lyckas, nå mål och få erkännande, samt meningsfullhet, dvs att vara en del av något betydelsefullt och större än en själv (genom jobbet och/eller familj och vänner).
Tyvärr är det svårare med den tredje grundstenen: glädjen, åtminstone så som forskarna definierar den i sin renaste form: positiva känslor och välbefinnande i stunden. Den finns där ibland, men tenderar att vara kortvarig och sällsynt, en liten bonus för högtidliga tillfällen snarare än en nödvändig baskomponent.
En orsak är förstås tidsbrist. En omfattande studie av ”karriärister” visade att dessa i snitt arbetar 50 timmar i veckan. Lägg därtill cirka 12 timmar för hushållsarbete och andra åtaganden utanför jobbet. När sömn, jobbpendling och grundläggande behov räknats bort återstår ungefär 26 timmar i veckan av vad som tekniskt sett är fritid. Drygt 3,5 timmar per dag. Ingen evighet direkt, men inte obetydligt heller.
Ändå visar det sig att endast omkring 10 av dessa 26 timmar faktiskt upplevs som glädjefyllda. Resten löses upp i aktiviteter som varken är överdrivet plågsamma eller särskilt tillfredsställande: skärmtid, slentrianmässig återhämtning, den sorts vila som känns välförtjänt men sällan ger något bestående. Problemet är alltså inte främst brist på tid, utan brist på kvalitet.
Utifrån analysen identifierade forskarna fem strategier som hjälper människor att få mer glädje ur sin begränsade fritid.
Den första strategin är att göra saker tillsammans med andra. Forskning visar att starka relationer är den enskilt viktigaste faktorn för ett lyckligt liv. I den aktuella studien upplevdes alla aktiviteter som roligare när de gjordes tillsammans med andra, jämfört med att göra samma sak ensam (skillnaden var störst för ”äta middag” och minst för ”scrolla mobilen”). Detta gällde oavsett om personen beskrev sig som extrovert eller introvert.
Den andra strategin handlar om att undvika alltför passiva aktiviteter. Många kopplar av genom att titta på tv, följa sociala medier eller spela spel. Dessa aktiviteter kan kännas angenäma för stunden, men ger mindre glädje över tid. I studien beskrev sig de deltagare som lade högre del av sin fritid på aktiva aktiviteter som betydligt nöjdare med sina liv än de övriga.
Den tredje strategin går ut på att följa sina egna intressen och passioner. Det som ger mest glädje är inte alltid det som anses vara ”nyttigt” eller socialt högstatus. Forskningen visar att aktiviteter som man själv upplever som meningsfulla och roliga kan öka livstillfredsställelsen upp till fyra gånger mer än de som pådyvlas av andra (oavsett om ”andra” är familj, vänner, media eller allmänna normer). Autonomi, att själv få välja, är avgörande för välbefinnande.
Den fjärde strategin är att variera sina aktiviteter. Visst, det kan ge en lyckokänsla och ”flow” av att hänge sig åt en specifik hobby och aktivitet, men studien visar att glädjen ofta avtar om man ägnar för mycket tid åt en och samma sak. Variation tycks viktigare än fördjupning. Optimal tidsallokering varierar förstås. I studien låg snittet runt sju timmar per vecka för en och samma hobbyaktivitet.
Den femte strategin är förmodligen svårast: att skydda sin fritid från arbete och livets alla andra måsten. Samtidigt var resultaten glasklara: personer som lyckas koppla bort jobbet mentalt på sin lediga tid mår bättre och blir mer engagerade och presterar bättre när de arbetar igen.
Det är alltså inte antalet timmar till förfogande som är avgörande. Genom att använda sin begränsade fritid mer medvetet kan man öka både glädje, livstillfredsställelse och därmed även arbetsengagemang. Visst, ett liv som är rikt på prestation och mening men fattigt på glädje kan fungera länge. Men till slut känns det precis som det är: effektivt, eventuellt hyllat – men tomt.